Hemundervisning

Hemundervisning

Fram till och med läsåret 2010/2011 var hemundervisning en undervisningsform som godkändes av flera kommuner med stöd av lagen. Från och med läsåret därpå gäller den nya skollagen som har ett tillägg i paragrafen om hemundervisning som säger att ”särskilda skäl” krävs. Detta tillägg strider emot Europakonventionen (första tilläggsprotokollet, artikel 2) samt även mot Föräldrabalken, som lägger ansvaret för barnens undervisning på föräldrarna. I praktiken kan man säga att Jan Björklund förbjöd hemundervisning 2011. Senast en sådan inskränkning i föräldrars och barns rätt inträffade var år 1938 i Tyskland då landet styrdes av en man med initialerna A H.

Flera familjer har på grund av hur den nya lagskrivningen tolkas i praktiken känt sig tvingade att lämna Sverige eller skicka sina barn till skolan, medan några få stannat kvar för att fortsätta kämpa för sina rättigheter. I något fall har viteshot försvunnit efter att den aktuella familjen kommit överens med kommunen om så kallad anpassad studiegång. Familjer har tvingats gå igenom tuffa socialutredningar enbart på grund av att barnen inte kommit till skolan.

Anledningarna till att föräldrar väljer att hemundervisa sina barn är individuella. En orsak kan vara att ett barn har farit så illa i skolan att föräldrarna inte kan låta barnet fortsätta, en annan att man inte anser att skolan kan ge barnet den utbildning man önskar. Dessa båda skäl hänger ofta ihop. Enligt Europakonventionen, som är svensk lag, har föräldrar ”rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

Marita Sandberg, kontaktperson för hemundervisning för Eunike

0485-342 36